I helgen ska jag på kalas hos en bekant. Men det är inte hon som fyller år utan hennes 3-årige son.
I två år har jag tackat nej p.g.a. diverse anledningar men kände att jag var tvungen att komma i år.
Är inte det lite konstigt, att man bjuder in flera av föräldrarnas vänner och bekanta när barnet fyller år?
Och med bekanta menar jag just mig. Jag gick i samma klass som mamman, vi ses ibland på våra egna kalas men jag har ingen som helst relation till barnet.
5 kommentarer:
Jag tycker också att det där fenomenet är lite lustigt. Men om vi klagar är det säkert bara vi som inte förstår eftersom vi inte har barn själva ;)
re hanusi
Jo, kanske. Men min mamma håller med oss och hon har ju bevisligen barn! ;P
Ja men herregud, mammor av idag är en helt annan grej, våra mammar spelade i en helt annan liga ;)
med mammar menade jag givetvis mammor :)
re hanusi
Haha, okej. If you say so. =)
Skicka en kommentar