Vanemänniskor.

Vi hade slut på kaffe imorse på jobbet. Det fanns bara espresso-bönor, inga vanliga bönor.
Vilken ångest folk får när de inte får sitt morgonkaffe. De får stor ångest och börjar svettas och flacka med blicken, allt inom loppen av en sekund efter det fasansfulla beskedet.
Vad ska de nu göra? Lika bra att åka hem och dö. Kaffet var slut på Statoil!

Att vi hade slut på kaffe är ju också intressant. När jag slutade i tisdags så konstaterade jag och tjejen som bla. beställer just kaffet att det fanns väldigt lite kvar. Det skulle nog inte räcka till torsdag em då det var leverans. Dum som jag är så tänkte jag att det fixar hon säkert under onsdagen(då jag var ledig) genom att låna några påsar från någon annan station men icke. Istället fick vi stå där imorse och beklaga och göra folk (ännu mer) irriterade.
Till saken hör att det är rusning på morgonen mellan 6 och 7. Kaffe och mackor går åt i rasande fart.

Ska saker bli gjort får man göra det själv. Det är solklart. Även om man inte har något som helst ansvar inom området så är det bäst att fixa. Jag borde nog ha ringt ner igår och påmint. Kanske tom åkt dit själv med lite lånade påsar? Eller kokat eget kaffe och tagit med imorse?!