De som bor på samma våning som mig har en son på kanske 2-3 år. När de går upp och ner i trapphuset med sonen så får han låta precis hur mycket som helst. Antingen så skriker han av glädje och bankar på ledstångspinnarna eller så är han på jäkligt dåligt humör och vrålar och supergrinar och bankar på ledstångspinnarna. Oavsett humör så får han gå upp och ner i sin egen takt vilket är en lååångsam takt. Det ekar i hela min lägenhet när de kommer och går och eftersom det håller i sig i typ 5 minuter varje gång så är det faktiskt lite störande.
Var det min unge som vrålade så skulle jag ta honom under armen och springa upp/ner för alla vet väl att det låter rätt bra i ett trapphus..?
2 kommentarer:
Det handlar om att visa hänsyn. Det är inte många som begriper det. Visst är det viktig att ungen lär sig gå själv men man kanske kan välja sina tillfällen. Ta bort de då han är sur tex.
Men eller hur?! Det konstiga är att de är så tysta och försiktiga annars och säger knappt hej när vi ses..
Skicka en kommentar