Varje vecka tar en person livet av sig genom att lägga sig framför ett tåg.
Jag har funderat på varför man väljer den självmordsmetod man väljer. Att lägga sig framför tåget måste ju vara det äckligaste - varför utsätta sin familj för detta? Visst, vissa har inte familj och vissa vill utsätta sin familj för hemskheter, men resten då? Det är ju ett minne som för alltid kommer finnas kvar hos ens anhöriga. Att man dog genom att lägga sig på rälsen och vänta på ett tåg som mosade en till oigenkännlighet.
Idag i DN står det dels om de kameror som sätts upp och som avger signal till väktare om någon går på spåret. Det har tydligen redan förhindrat flera självmord.
Det står också om de lokförare som kör de tåg som tar livet av folk. Hur de ser kroppen på rälsen men inte kan göra annat än att tuta och bromsa och blunda.
12 kommentarer:
Jag tycker ändå idet här fallet mest synd om lokförarna. Hur kan man utsätta en annan människa för något sådant? självmord är alltid egotrippat men dessa tar priset.
re smultronpaj
Ja, det måste vara hemskt att vara lokförare i vid ett sånt tillfälle.
Å andra sidan så ska man inte döma någon innan man varit i dess situation tycker då jag.
Jag tycker också att det är för djävligt taskigt mot lokförarna att låta dem ta livet av sig.
Det är också djävligt taskigt att förhindra människor från att bestämma om sitt eget liv. Tycker man att livet är en plåga så ska man också ha rätt att slippa. Därför vore det bättre att hjälpa självmordsbenägna så de kan få en human död. Men i vårt sjuka, hycklande, dubbelmoralistiska samhälle är det förbjudet - men än så länge inte straffbart - att ta livet av sig. Däremot är det helt OK att skicka ut soldater som hjälper USA att döda oskyldiga människor som inte har den minsta önskan att få dö.
De som gillar livet kan väl få leva och vi som inte gillar det kan väl få hjälp så vi slipper kasta oss framför tåget eller på andra inhumana sätt komma här ifrån.
Men då kanske inflationen stiger eftersom det kan bli arbetskrafsbrist och det vore ju så jävla otroligt hemskt så vi helt enkelt måste hållas vid liv för att rädda ekonomin - som är livets mål och mening.
re magnus berg
Till vem riktar du dig?
Jag tycker det är fruktansvärt att en människa kan må så dåligt att h*n vill ta livet av sig och det är tydligt att det inte finns det hjälp som behövs.
Om jag trodde att det hjälpte skulle jag rikta mig direkt till politikerna. Men eftersom det är meningslöst riktar jag mig till alla som är intresserade av att vidga sina vyer.
När det talas om självmord så är det alltid hur man ska förhindra dem rent fysiskt som totalt dominerar. Läs till exempel "Förslag till nationellt program för suicidprevention" http://www.ki.se/suicide/
Där finns inte mycket att hämta för den som hade hoppats på ett belysande av orsakerna till att människor väljer att ta livet av sig. Och så är det generellt. Den åtgärd som föreslår är typ: Lär dig se signalerna och håll sen stenhård kolla på den som lider så den lidande inte avslutar sitt lidande.
Jag har läst ett par intressanta historier om indianer på de västindiska öarna. De blev hållna som slavar av spanjorerna efter att Columbus "upptäckte" Amerika. De tyckte - till skillnad mot västerlänningar - inte att vara slav var så trevligt och de hade inte heller några märkliga hämningar eller föreställningar om att man ska leva till varje pris. Så för att komma ur slaveriet så slutade de föda barn och begick också kollektiva självmord. Men i västerlandet är vi så kloka och upplysta att vi tycker att andras lidande ska fortgå tills den "naturliga" döden inträffar.
Ja, inte är "problemet" löst iom hindrandet av själva handlingen. Det är orsakerna bakom som behöver adresseras. Det är, som du säger, där det svenska vårssystemet fallerar.
Men det finns ju inte resurser till något numera och innan man ser resultat av en förändring dröjer en hel generation.
Smultronpaj: Varje gång jag läser någon som skriver att självmord är egotrippat blir jag arg.
Vad fasen vet du om vad som rör sig i skallen på en människa i begrepp att begå självmord?
Med all respekt.
Jag tycker å andra sidan att det är fruktansvärt dumt sätt att ta livet av sig att ställa sig framför tåget.
Det är hemskt på alla sätt och vis för alla inblandade.
re eric
Jag håller med dig. Man ska inte döma människor man inte vet något om och speciellt inte de som uppenbart är fruktansvärt plågade att de inte ser någon annan utväg än att ta livet av sig. Det kan knappast vara ett lätt beslut för något.
Att ta livet av sig framför ett tåg blandar dock in så många fler personer än sig själv. Det är så många fler som får men för livet. Tågchaffören, allmänheten på plats, familj och vänner, sjukvårdspersonal osv osv.
Men det måste ju finnas en anledning till det.
Jag håller med er alla. Man ska inte döma någon. Jag uttryckte mig väldigt klumpigt och det var inte min avsikt att uppröra någon och det var faktiskt inte ens så jag menade.
Jag vet att självmord är den absolut sista utvägen för en förtvivlad människa som inte ser någon annan lösning. Jag vet också att jag aldrig kommer att förstå den förtvivlan som de antagligen lider av.
Jag hade en vän en gång, som valde att avsluta sitt liv. Det som är sorgligt är att ingen överhuvudtaget hade förstått att han ens mådde dåligt. Han hade inte sagt något till någon. Jag önskar att han hade det, då hade det kankse inte varit så chockartat för oss i omgivningen.
Dock anser jag att det är elakt mot tågförarna att göra det framför tåget. De är på intet sätt inblandade i din misär och borde därför inte bli tvungna att vara den som avslutar ditt liv. Det var nog mest så jag menade.
Förlåt om jag upprörde någon.
Klart det inte är roligt att behöva vara en aktiv part i någons självmord. Men den typen av självmord är oftast sprungna ur desperation och det som rör sig i ens huvud i det läget är knappast hur någon annan ska uppleva det, utan kanske befallande röster och andra typer av hallucinationer som klart begränsar den egna kognitiva förmågan. Inte särskilt sannolikt att man har normala intellektuella funktioner i det läget.
Väl planerade självmord sker oftast på andra sätt.
re smultronpaj
Ingen fara. :)
re féline
Ah, vet du att det är så alltså?
Det förklarar ju saken lite..
Nä, jag skulle ljuga om jag sa att jag visste. Jag har inte varit där själv. :) Men jag har läst en massa psykiatri på hobbybasis. :P Jag är sjukligt intresserad av detta ämne. :) Är man psykotisk tänker man inte som en "normal" människa, dvs på ett sätt som utifrån våra samhällsnormer betraktas som normalt. DET kan man iaf veta genom psykiatrin. Så jag tror det är ett rimligt antagande.
Skicka en kommentar