Herregud, mina hormoner åker verkligen bergochdalbana och jag blir jätteupprörd över minsta lilla.
I 3 dagar nu så har mina föräldrar kanske tänkt hälsa på mig men det har alltid kommit något i vägen - för varmt, för regnigt osv. I dag är sista dagen de kan hälsa på innan de börjar jobba.
Jag hann precis stoppa in en morotskaka i ugnen så ringde mamma och undrade om jag inte ville komma till dem istället och grilla vilket då betyder att de inte kommer till mig.
Normalt skulle det irritera mig jäkligt mycket, men dagens reaktion blev våldsam irritation, lite ångest och massor av tårar.
Samtidigt så tänker jag; fan så jag överreagerar, sluta grina nu barnunge!
Nu måste jag ring och be om ursäkt för att jag lät så jävla ledsen och avslutade samtalet så fort jag kunde.
Bah!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar