26 februari 2008

Dags att skrika av sig lite igen.

Jag har jobbat extra på samma bensinmack i 8.5 år och under dessa år har jag sett förstemän komma och gå.
Alla har de haft samma problem; de måste visa vem som bestämmer.

Om de vet att jag har jobbat där så länge som jag gjort och troligtvis fått veta hur jag jobbar och är som person av stationschefen som varit samma under alla år så borde de väl inte känna det där behovet av att trycka till en.
Man kan tro det, men tydligen så känner de så ändå.

Det är så sabla tröttsamt att alltid hållas på halster och aldrig få konkreta besked om byte av pass eller ledighet. Jag är nästintill aldrig sjuk. Jag byter ytterst sällan pass. Jag ber inte om ledig mer än någon gång per år.
Ändå är det en massa "kanske", "vi får se", "kan inte lova något" så fort jag ber om något. Dessutom ska de vara fula med att försöka lura på mig andra pass i tron att jag är lika blåögd som alla gröngölingar som tackar ja till allt.

Får jag inte byta bort passet på söndag så dyker jag ju inte upp ändå. Jag har förklarat vad jag ska göra och det är inget jag skita i. Jag har dessutom kommit med flera lösningar på problemet och som vanligt så är summan av kardemumman att förstemännen är lata jävlar som bara vill glida runt på fettiga räkmackor utan att behöva anstränga sig. Plus att det inte finns någon personal att ringa in.
Ever.

AAARRGGHH!

2 kommentarer:

smultronpaj sa...

irriterande!

sockerdricka sa...

re smultronpaj
Ja, mycket!