Grabbarna Grus.

Jag måste säga att jag är rätt stolt över mina katter. Det är aldrig några bekymmer med någonting när vi ska åka någonstans och miljön förändras.
Jag stuvade in dem i buren och sen in i bilen och sen hem till päronen och de säger inte ett knyst. Väl framme öppnar jag buren och båda spurtar iväg och intar tvåvåningsvillan på 3 röda, sen kollar de upp var maten är och var lådan står och sen är allt bra. Inget tjaffs, ingen är rädd, ingen protestkissar eller något annat töntigt.
De hälsar glatt på hunden(hon hälsar inte lika glatt tillbaka ;)) och sniffar i alla hörn och sen är huset deras. :D

Mina boys..